Ta ut pension: ålder, skatt och bästa ordningen
När ska du börja ta ut pensionen, i vilken ordning och hur påverkas skatten? Praktisk guide med räkneexempel.
Uppdaterad 2025-08-12•4 min lästid
Sammanfattning
Uttagstidpunkt, ordning mellan pensionsdelar och beskattning påverkar din nettoinkomst. Här är en enkel metod.
Bygg en uttagsplan i tre steg
- Fastställ behov och marginalskatter
- Välj ordning: allmän, tjänste, privat – eller kombination
- Planera risk och återinvestering av överskott
Skatt vid uttag
- Brytpunkter och jobbskatteavdrag 66+
- Samordning med lön, kapital och ISK/KF
Läs även: Skatt på pension 2025: brytpunkter och smarta uttag
Vanliga upplägg (exempel)
- Tidig deltid + uttag av tjänstepension
- Skjuta allmän pension och ta privat sparande först
Mål och ramar för en bra uttagsplan
- Säkerställ grundtrygg inkomst (boende, mat, hälsa)
- Optimera skatt över flera år, inte bara ett år
- Hantera sekvensrisk (dåliga år tidigt)
- Behåll flexibilitet (buffert och valfrihet)
Evidens: Sekvensrisk kan kraftigt påverka sannolikheten att pengarna räcker, se Milevsky och senare litteratur om “sequence of returns risk”.
Ordning på uttag – principer
- Skatteoptimering: undvik onödiga steg över statlig skatt
- Riskoptimering: lämna kapital med högre förväntad avkastning längre
- Regelstyrning: utbetalningsregler i tjänstepension kan styra ordning
Evidens: Ekonomisk teori (skatteplanering över livscykeln) och praktiska riktlinjer från bl.a. Pensionsmyndigheten och Skatteverket.
Exempel A: Deltidsjobb 62–66, därefter hel pension
- Anställning 50 %, lön 200 000 kr/år
- Låg tjänstepensionsutbetalning för att fylla upp till kommunal skatt
- Skjut upp allmän pension till 66+ för högre belopp och jobbskatteavdrag för äldre
Effekt: Lägre marginalskatt totalt och högre livsvarigt belopp från allmän pension.
Exempel B: Kapitalförst – skjuta beskattad pension
- Ta privat sparande (ISK/KF) vid marknadsnedgångar
- Skjut upp uttag ur tjänstepension för att undvika sälja med förlust
- Jämna ut skatteuttaget år till år
Evidens: Flexibla uttag från likvida konton kan minska behov av “brand sales” av fondandelar i nedgång.
Risk: portfölj och utbetalningstid
- Balansera risk mot kassaflödesbehov och horisont
- Hink‑metoden: kortsiktig buffert (lågrisk) + mellanrisk + långsiktig tillväxt
- Trappa ned risk i takt med att kapitalbas minskar
Evidens: “Bucket strategies” diskuteras i finansiell planering; akademiskt stöd varierar men logiken minskar beteenderisk.
Skattepunkter att bevaka (2025)
- Brytpunkt statlig skatt (se aktuell nivå)
- Grundavdrag och jobbskatteavdrag 66+
- ISK‑schablon och kapitalinkomster
- Fastighetsskatt/avgift och ränteavdrag (indirekt effekt på kassaflöde)
Konsultera Skatteverkets uppdaterade nivåer inför varje år.
Vanliga misstag
- Ta ut för mycket tidigt → onödigt hög skatt
- Sälja riskkapital i nedgång för att finansiera levnadsomkostnader
- Ingen buffert för oväntade utgifter
- Missa att synka med eventuell lön/deltidsarbete
Checklista – bygg din plan på 45 minuter
- Lista alla pensionsdelar: allmän, tjänste (alla bolag), privat
- Hämta regler för utbetalning och flytt
- Lägg in riktmärken för brytpunkter och avdrag
- Skissa 2–3 alternativa ordningar
- Simulera kassaflöde och skatt 10 år framåt (enkelt kalkylark)
- Välj huvudspår + plan B för nedgångar
- Dokumentera och sätt årlig revision
Forskning och källor
- Skatteverket – regler och brytpunkter (uppdateras årligen)
- Pensionsmyndigheten – guider om uttagstider och samordning
- Milevsky, M. – sequence of returns risk (artiklar och böcker)
- Blanchett, D. – forskning om hållbar uttagstakt och planering
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Planera för osäkerhet.
Uttagstakt: fast regel eller flexibel?
- “4‑procentsregeln” (ursprungligen från amerikansk data) är en enkel tumregel men tar inte hänsyn till skatt, avgifter och svensk kontext.
- Flexibel uttagstakt (höja/sänka med marknadsläget och konsumtionsbehov) kan öka hållbarheten.
- Golv/tak‑modell: Sätt ett golv (måste‑utgifter) och ett tak (önskade utgifter) och låt variationen ske i “önskat” spann.
Evidens: Forskning av bl.a. Blanchett och kollegor visar att dynamiska uttag ökar sannolikheten att kapitalet räcker, givet samma risknivå.
Balanseringsregler och allmän pension
- Allmän pension påverkas inte av börsens kortsiktiga svängningar på samma sätt som fondkapital, men den indexeras enligt regelverk.
- Senare uttag höjer det livsvariga månadsbeloppet – väga mot behov av kassaflöde före 66/67.
Verktyg och mallar
- Kalkylark: “Uttagsplan 10 år” (inkl. skatt, brytpunkter, buffert, scenarion)
- Checklista: “Årlig revision av uttagsplan” (datum, vad som ändrats, beslut)